Svarar på gamla frågor

Med tanke på att dessa frågorna är från när jag startade bloggen, aka 2019, så får ni ha lite överseende om att frågorna inte är riktigt som dem jag brukar ha nu för tiden. Jag tänker att jag kommer sammanfatta vad jag svarade då (för vissa svar är lite väl långa för att kopiera o klistra in) och sen svara med "dagens-Tilda". Det är så kul att se förändringen i hur man har utvecklats med åren :)

Drömjobb?

DÅ: Oklart vad jag ville bli, ville bli allt från att jobba inom tv-produktion till att jobba med styling på olika sett till att jobba som advokat. En väldigt blandning med andra ord.

NU: Jag vet fortfarande inte helt vad jag vill bli. Enda sedan jag var liten har jag velat jobba med att hjälpa djur på annat sätt än veterinär, så nu är jag mer inriktad på djurskyddskontrollant och har lagt upp en plan till hur jag ska gå till vägar. Men sen vill jag även gå bartender utbildning, stylist utbildning och annat sånt smått.

Hur känns skolan hittills, ångrar du dig?

DÅ: Det kändes bra i skolan bara att jag kände att det inte riktigt var rätt linje men brydde mig inte så mycket mer om det.

NU: Jag har ju tagit studenten men under sista tiden kände jag att jag var fel placerad typ. Det fanns bra och sämre lärare, skolan var lite väl liten, mycket klagomål osv. Hade jag fått göra om hade jag nog ändå fortsatt gå handel, för det var rättså kul och gav bra erfarenheter, men kanske en annan skola och stad.

Hur hade en perfekt dejt sett ut?

DÅ: En middag på ett fint ställe med många samtalsämnen svarade jag lite kort och gott.

NU: Jag skulle fortsätta säga en middag på ett fint ställe, typ antonio's😍 Eller tänk en picknick vid solnedgången när det är vindstilla en sommar kväll, gud så mysigt!

Är du självsäker? Och isåfall hur blev du det?

DÅ: Jag svarade att jag skulle vilja kalla mig för självsäker men kunde inte ge något tips på hur man blir det.

NU: Denna frågan tycker jag 1. är väldigt random att jag ens tog med den som 16 år gamal. Sedan 2. mitt svar är också rättså skumt. Som 16 åring var jag inte så självsäker, jag vill inte påstå att jag är det nu heller men jag är betydligt mer självsäker nu än då. Och ett tips på att bli självsäker, jag vet typ inte, bara inse ditt värde och liksom du kommer inte bli lyckligare bara för att du väger mer eller mindre, har större rumpa eller vad du än är osäker på. För några månader sen fick jag höra tipset att istället för att klaga på ex. dina bens utseende, tänk att tack vare dem så kan du gå omkring, eller tack vare dina armar kan du kramas.

Har du några planer nu till hösten?

DÅ: Jag hade inte några planer förutom att det är fester på g lite överallt och att familjen säkert kommer sticka iväg på någon spontan tripp någon stans.

NU: Jag har fortfarande inte så mycket planer, jag håller på att prata med komvux och se om jag kan plugga matte 2 till hösten. Förutom det så kanske familjen ska till Spanien, annars är det inte mycket mer än så. Fortsättning följer helt enkelt.

Om du skulle ge ditt 13 åriga jag ett tips, vad skulle det vara?

DÅ: Va dig själv och låt inte någon trycka ner dig. Dem är bara avundsjuka på dig även om du inte fattar varför, du kommer fatta det senare.

NU: Oj du jag vet inte, kanske något i stil med att sluta bry dig om vad andra tycker. Som 13-åring brydde jag mig EXTREMT mycket om vad andra tyckte om mig och det kunde bli en sorts prestation som gav mig ångest och stress. Så liksom hej 13-åriga Tilda, sluta bry dig om vad de andra tycker. Försök inte att vara någon annan än dig själv!

Vad har du för motto till livet?

DÅ: Tror inte jag har något motto, isåfall är det typ planera inget utan ta allt som det kommer, fråga saker du undrar direkt och hantera situationen efter det.

NU:Jag har inget motto, men jag kanske lever som titeln till en av Miss Li's låter "Lev nu dö sen". Och jag kan säga så, jag tror att jag hade ett litet citat som jag levde efter som 16 åring, "vem bryr sig om 100 år". Men fattade och fattar nog inte än att det kan vara ett motto för livet.

Vad gör du när du får motivations-dippar?

DÅ: Pratar med mig själv och säger att det bara är en dålig dag och inte ett dåligt liv. Försöker hänga med kompisar som får mig att må bra väldigt mycket och typ försöker vända tankar till positiva saker.

NU: Jag tror jag misstolkade frågan eller bara tolkade den annorlunda än vad jag gör nu. Som sagt så tror jag verkligen inte att jag var självsäker under den tiden, utan jag tror mitt sett att tolka frågan var hur jag håller mitt humör uppe trotts dåliga dagar. Medans nu tänker jag motivations dippar i form av blogg, karriär osv. Och helt ärligt har jag inte känt av en motivations-dipp på länge, så jag vet inte vad jag gör för att motverka dem.

Vad fick dig att börja blogga?

DÅ: Jag vet faktiskt inte, jag bara gillar att skriva och att läsa bloggar så då tänkte jag bara "hmm.. undra om jag kanske borde skapa en blogg" och sen gjorde jag en.

NU: Jag har nog svarat på denna tidigare, asså rättså nyligen. Men jag startade den för att jag ville hitta en ny plattform för att dela med mig av mina bilder. Och under tiden som jag använde bloggen för att dela med mig av bilderna hittade jag kärleken till skrivandet. Att ha ett "udda" intresse som att fota i 12-13 års åldern blir rättså utpekande (speciellt om man bor i en by där "alla känner alla"). Tillslut blev det jobbigt när andra skulle kommentera det, så ville inte visa min konst på en sån plattform som instagram.

Har du en bucket-list? Nämn isåfall tre saker från den?

DÅ: jo med det har jag men det är ju inte 100% säkert att det kommer att ske.

  • gå bartenderlinjen efter studenten
  • gå på utställningar med Chiba
  • resa med ett stort härligt gäng till en massa underbara platser

NU: Ja men en liten sån har man väll:
  • Jag vill fortfarande gå en bartenderutbildning, den jobbar jag på fortfarande :)
  • Flytta utomlands, tänk att göra det, vilken upplevelse!!
  • Resa med ett stort kompis gäng, inte omöjligt att göra. Helst hade jag velat hyra ett hus och åka ett gäng tjejer till typ Ibiza, ser så härligt ut
    att gå på utställning med Chiba kommer det inte bli, inget intresse jag har heller för den delen.

Vilken är den vanligaste missbedömningen folk gör om dig?

DÅ: Att jag är bitchig eller till och med kan vara taskig. Sen berättar jag att alla som känner mig vet om att jag är raka motsatsen. Sedan berättar jag att de som jag har på snap och som följer mig på instagram kan tro att jag är typ 170-180 cm.

NU: Jag tror inte folk fortfarande tror att jag är bitchig eller en sån typ av person, och de flesta vet nog om mina stabila 162 cm. Men vad det finns för missbedömningar nu, ingen aning. Fördomar vet jag inte om det finns några heller, jag är ju rättså öppen på bloggen så om någon undrar något om mig så är det liksom bara till att gå in här.

Vad älskar du mest med dig själv?

DÅ: Det mesta hahha, men det jag gillar mest är nog min personlighet.

NU: Jag skulle säga att det jag älskar mest med mig själv är mitt lugn. Jag kan hålla mig lugn i alla situationer, och även lugna andra. Men utseende mässigt älskar jag nog mest mina ögon, får alltid så fina komplimanger för dem, blir lika glad varje gång :)

Om du skulle leva i ett annat land i 1 år, vart hade du velat bo och varför?

DÅ: Jag orkar inte kopiera o klistra in mitt svar för den innehåller en hel del om inte är så intressant men jag svarade kort och gott USA för att de verkar varmt och härligt.

NU: Just nu vill jag flytta till Italien och bo där i 1 år (om inte mer). Jag besökte det sommaren 2019 och det bara kändes så rätt att vara där. Värmen, maten, kulturen, ALLT, det var bara ropade mitt namn.

FÖLJ MIG GÄRNA PÅ MINA SOCIALA MEDIER

INSTAGRAM / PINTEREST / VSCO

Kramar Tilda <3

Gillar